Musik ws del 2
Första delan av workshopen var mest som en repetition av den första som vi hade före sommaren. Vi pratade om puls och rytm, som husets väggar och möbler. Vi gjorde en övning till noter som Karin skrev och ritade på tavlan som vi skulle stampa i takt med på golvet när vi gick runt. Sedan la hon till hipp och hopp, hipp när vi skulle göra en takt två gånger, alltså repetera den och hopp när vi skulle hoppa över takten som kom efter. Kul grej att göra med barnen kan jag tycka där de får göra något aktivt och samtidigt tänka och lyssna. Enligt Wiklund så hör matematik och musik ihop i vissa delar och då menar man musikens metrik. Rytmikens metrikarbete är när kroppen får kännedom om talbegrepp och mängdlära via musik och att röra sig. Tankeförmåga och känsla får samarbeta och skapar en förståelse av abstrakta förhållanden. Både vuxna och barn som tränar på rytmik tränar samtidigt upp en kunskap om numeriska mönster, abstrakta strukturer och logiska skeenden.
På bilden nedan ser ni noterna Karin ritat upp och på den andra bilden ser ni när vi går runt o stampar takten.
Karin pratade även om olika dimensioner av musikalisk kunskap:
Akustiska - Vad vi hör, audiotiva.
Emotinella - Känslor
Strukturella - Musikens byggstenar
Kroppsliga - Utforska kroppen
Spänningsmässiga - Spela svagt och starkt, skillnaden? Inneboende spänningar.
Extensiella - Vem är jag? Vad vill jag?
Akustiska - Vad vi hör, audiotiva.
Emotinella - Känslor
Strukturella - Musikens byggstenar
Kroppsliga - Utforska kroppen
Spänningsmässiga - Spela svagt och starkt, skillnaden? Inneboende spänningar.
Extensiella - Vem är jag? Vad vill jag?
De här sex formerna av kunskap ska inte användas enskilt utan tillsammans som ett omfång av kunskaper som påverkar varandra. Musik är något som upplevs som helhet, de olika kunskaperna kan av olika anledningar komma i både för och bakgrund (Ferm Thorgersen 2012, ss. 72-73).
Det finns olika nyanser när man spelar musik högt och lågt, starkt och svagt. Det är bättre att säga att man ska spela svagt/piano istället för lågt och starkt/forte istället för högt eftersom tonerna inte blir varken högre eller lägre.
Nästa övning vi fick testa på var att alla fick varsitt instrument att spela på, jag fick maracasen som ni ser till höger på bilden nedan. Vi spelade på lite olika sätt, först spelade alla och sedan halva gruppen och så sjöng vi till det, vi spelade starkt och svagt i helgrupp och halvgrupp. Sedan började en i taget att spela tills alla spelade och sedan slutade en i taget att spela. Detta är också något som man kan göra med barn, då får man in matematiken addera och subbtrahera.
Referenslista:
Ferm Thorgersen, Cecilia (2012). Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 69-84
Wiklund, Ulla (2016-12-09) Har hållt i en kurs med namnet "Musiken gör att man växer". https://ullawiklund.wordpress.com/musik-rytmik/
